BAKGRUND/ÄNDAMÅL:
Rasens ursprungliga funktion är att spänd för släde förflytta lätt last i måttlig hastighet över stora avstånd.

HELHETSINTRYCK:
Siberian husky skall vara en medelstor arbetande hund med ett snabbt, fritt och elegant rörelseschema. Den måttligt kompakta och väl bepälsade kroppen, de upprättstående öronen och den rävlika svansen påvisar dess arktiska ursprung. De typiska rörelserna skall vara flytande och lediga. En siberian husky skall röra sig till synes utan ansträngning och effektivt kunna utföra sin ursprungliga funktion. Kroppsproportionerna och kroppsformen avspeglar den grundläggande balansen mellan styrka, hastighet och uthållighet. Hanhundarna i rasen skall vara maskulina, men aldrig grova och tikarna skall vara feminina utan att vara klena i konstitutionen. Hanhundarna får inte vara överviktiga utan skall vara i god kondition med fast och väl utvecklad muskulatur. Det mest karaktäristiska och viktiga för rasen siberian husky är att den är av medelstorlek, har moderat benstomme, väl avvägda proportioner, lätta och fria rörelser, korrekt päls, tilltalande huvud och öron, korrekt svans och ett bra temperament.

VIKTIGA MÅTTFÖRHÅLLANDEN:
Sedd från sidan skall kroppens längd, mätt från bröstkorgsbenknappen till sittbensknölen vara något längre än avståndet mellan marken och manken.

UPPFÖRANDE/KARAKTÄR
Det karaktäristiska temperamentet skall vara vänligt och mjukt, men också alert och utåtriktat. Rasen skall inte visa något vakthundsbeteende och inte heller vara överdrivet misstänksam mot främlingar eller aggressiv mot andra hundar. Ett visst mått av reservat beteende och värdighet kan förväntas hos den vuxna hunden. Rasen är intelligent, lätthanterlig och entusiastisk, vilket gör den till en trevlig och arbetsvillig slädhund.

HUVUD:
Skallparti - skallen skall vara av medelstorlek och stå i proportion till kroppen. Den skall vara något rundad upptill och från den bredaste delen skall den avsmalna mot ögonen. Fel är ett huvud som är klumpigt och tungt eller som är för finmejslat.

Stop - Stopet skall vara väl markerat. Fel är ett otillräckligt markerat stop.

Nostryffel - Nostryffeln skall vara svart hos grå, röda och svarta hundar och leverfärgad hos kopparfärgade hundar. Den skall vara rosa hos helvita hundar. Den skärstrimmiga "snönosen" accepteras.

Nosparti - Nospartiet skall vara av medellängd, dvs avståndet från nostryffeln till stopet skall vara detsamma som avståndet från stopet till nackknölen. Nospartiet skall vara medelbrett. Det skall gradvis avsmalna och får varken vara spetsigt eller tvärt avhugget. Nosryggen skall vara plan från stopet till nostryffeln. Fel är ett för snipigteller för grovt nosparti, likaså ett för kort eller för långt nosparti.

Läppar - Läpparna skall vara väl pigmenterade och stramt åtliggande mot käkarna.

Käkar/tänder - Saxbett
Fel är andra slags bett än saxbett.

Ögon - Ögonen skall vara mandelformade, placerade på måttligt avstånd från varandra och en aning snedställda. De får vara bruna eller blå. Ett öga av var färg eller båda färgerna i samma öga accepteras. Uttrycket skall vara intensivt, men vänligt, intresserat och spjuveraktigt.
Fel är för snedställda och för tätt placerade ögon.

Öron - Öronen skall vara medelstora, trekantiga, tätt och högt ansatta på huvudet. De skall vara tjocka, väl bepälsade, svagt välvda på baksidan och helt upprättstående. Öronspetsarna skall vara svagt rundade och riktade rakt upp.

Fel är öron som är för stora i förhållande till huvudet, för brett ansatta öron och ej helt rättuppstående öron.

HALS:
Halsen s Länden skall vara stark och fast. Den skall vara smalare än bröstkorgen.

Kors - Korset skall slutta från rygglinjen, men aldrig så brant att detta begränsar bakbenens steglängd.

Bröstkorg - Bröstkorgen skall vara djup och stark men inte för bred och med den djupaste punkten strax bakom och i höjd med armbågarna. Revbenen skall ha god välvning upptill men bli flatare utefter sidorna av kroppen för att tillåta fria rörelser.
Fel är för bred bringa, tunnformad bröstkorg och för flata och klena revben.

Underlinje - Buklinjen skall vara lätt uppdragen.

Svans - Svansen skall vara väl bepälsad och rävlik till formen. Den skall vara ansatt något under rygglinjen och vanligen bäras över ryggen i en elegant båge när hunden är uppmärksam. När svansen bärs på detta sätt får den ej vara rullad mot någon av kroppens sidor eller ligga an mot ryggen. Hängande svans är normalt när hunden är i vila.
Fel är svans med knyck eller som är för hårt ringlad. Svans med överdriven fana, för lågt eller för högt ansatt svans är också fel.

EXTREMITETER:
Framställ - Sedda framifrån skall frambenen stå måttligt brett isär. De skall vara parallella och raka. Frambenens längd från armbågen till marken skall vara något större än avståndet mellan armbågen och manken. Benstommen skall vara kraftig men aldrig tung. Sporrar fås tas bort. Fel är för tung benstomme liksom för trång eller för bred front.

Skulderblad - Skulderbladen skall vara väl tillbakalagda. De muskler och ligament som håller skuldrorna mot bröstkorgen skall vara kraftiga och välutvecklade. Fel är raka eller lösa skuldror.

Överarm - Överarmarna skall vara vinklade bakåt från skulderbladen till armbågarna och får aldrig vara lodräta mot marken.

Armbåge - Armbågarna skall ligga väl an mot kroppen och får varken vara inåt- eller utåtvridna.
Fel är utåtvridna armbågar.

Mellanhand - Sedda från sidan skall mellanhänderna vara lätt vinklade med starka leder. De skall vara fjädrande. Fel är svaga mellanhänder.

Tassar - Framtassarna skall vara ovala men inte långa. De skall vara medelstora, samlade och väl bepälsade mellan tår och trampdynor. Trampdynorna skall vara härdiga och tjocka. Tassarna får varken vara inåt- eller utåtvridna när hunden står stilla.
Fel är lösa eller platta tassar, även för stora och klumpiga såväl som för små och späda tassar. Utåt- eller inåtvridna tassar är också fel.

BAKSTÄLL:
Bakbenen skall, sedda bakifrån i stående, vara måttligt brett ställda och parallella. Eventuella sporrar skall tas bort.

Lår - Låren skall vara musklade och starka.

Knäled - Knälederna skall vara vinklade.
Fel är för raka bakbensvinklar, likaså för smalt eller för brett bakställ.

Has - Hasorna skall vara väl markerade och lågt ansatta.
Fel är kohasighet.

Tassar - Baktassar, se framtassar.

RÖRELSER:
De typiska rörelserna hos siberina husky skall vara flytande och lediga. Rasen skall röra sig till synes utan ansträngning, lätt och snabbt. Hundens överlinje skall förbli fast och plan även i rörelse. I utställningsringen skall hunden visas med löst koppel i måttligt snabbt trav, demonstrerande god steglängd fram och gott driv bak. Siberian husky är s.k "singel-tracking" dvs när farten ökar, placeras tassarna längs med en rak mittlinje.
Fel är för korta, struttande eller bundna steg, likaså tunga och rullande rörelser samt korsande eller krabbande rörelser.

PÄLS:
Pälsstruktur - Pälsen skall vara dubbel och av medellängd. Den skall ge hunden ett välpälsat utseende, men får aldrig bli så riklig att den döljer hundens konturer. Underullen skall vara mjuk och tät och av tillräcklig längd för att stödja täckhåren. Dessa skall vara raka och ligga tämligen tätt mot kroppen. Pälsen på svansen skall vara medellång och ungefär lika lång på ovansidan, sidorna och undersidan så att svansen får formen av en rund borste. Det skall noteras att avsaknad av underull under fällning är normalt. Trimning av pälsen mellan tårna och runt tassarna, för att ge ett prydligare intryck är tillåtet. Trimning av pälsen i övrigt är absolut förbjuden.
Fel är för lång , sträv eller raggig päls, även för sträv eller mjuk pälsstruktur.

Färg - Alla färger från svart till rent vitt är tillåtna. På huvudet förekommer en mångfald olika teckningar, vilka bildar iögonenfallande mönster som sällan ses hos andra raser.

STORLEK/VIKT:
Mankhöjd - Hanhund 53-60 cm, Tik 51-56 cm.

Vikt - Hanhund 20-27 kg, Tik 16-23 kg.

Vikten skall stå i proportion till mankhöjden. Måtten ovan betecknar ytterligheterna och inget av dem skall föredras framför ett annat. Alla förekomster av överdriven benstomme och överdriven vikt skall dömas ned.

FEL:
Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse.

DISKVALIFICERANDE FEL:
Hanhundar över 60 cm och tikar över 56 cm.